Al contrario

Sven Wollter och Iwar Wiklander.
Göteborgs stadsteater 2009.
Utsålt!
Fantastiskt föreställning!
På SR:s webb kanal 1.
 http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?pro…
Det har ändrats tack vare tekniken, för oss som inte fick biljetter.
Skynda på! Det är begränsad tid kvar att lyssna via webben,

Och vi då?
I skolan.
Står vi också och väntar på att Godot skall komma?
I morgon? eller nästa dag?

Nya numret av Datorn i utbildningen har i alla fall kommit!
“Tekniken effektivt hjälpmedel – pedagogiken gör skillnaden”
har rubriken på Lovisa Feist spaning från BETT fått.
Läs den! sidan 24 i tidningen eller på DiU:s webb,
Den gladde mig.
Hon är elev på YBC i Nacka och pekar på en av
faktorerna som behöver ändras. Pedagogiken!
Den andra är ju vår organisering
av utbildning som ju Heppell redan pekat på.
En organisation från
1800-talet är ju per definition inte up to date.
Vi måste tänka bort skola.

Peters tio punkter gör det inte.
Han är kvar i att bara skrapa på finishen av den bestående
och verkar tro att det räcker.
Vi som ändå ville förändra samhället när vi var unga.

Vi får nog vänta!
Vänta på att Lovisa
avlöser Björklund.

Jag hörde på SR:s Ekosändning i dag (måndag 18 januari 2010)
“Svenska folket vill att de som går i skolan  ska få betyg
tidigare än i dag.  Sex av tio tycker att eleverna ska få betyg
redan på låg- eller mellanstadiet:” 
En undersökning som tidningen Riksdag & departement har låtit Sifo göra. Bara en procent är emot betyg i grundskolan.
I höst ska Riksdagen förmodligen bestämma hur det ska bli.

Vilka konsekvenser får det?
Ska vi återinföra Realskolan? Ska skolan bara vara för
vissa barn och dom andra får hålla trapporna
rena från fekalier?
Hur påverkas vårt arbete av att arbeta mot betyg?
Hur påverkas barns möjlighet att utvecklas individuellt?
Att få den tid dom behöver?
Hur påverkas möjligheter till kreativitet?

Vilken nytta får vi av våra 1:1-satsningar?

Det är inte nutidens behov, det är inte framtidens behov,
det är bara behovet av kontroll, ordning, uppförande och förvaring,
ett eko från dåtiden. Sorgligt!

Vi behöver få kreativa elever som kan arbeta problemorienterat i team.
Vi måste ta tillvara varje elevs kompetens,
vilket inte minst märks när vi alltmer
lämnar industrisamhället och går in i tjänstesamhället.
Vi har inte råd att sortera ut en fjärdedel.

Vi måste marknadsföra en alternativ vision av skolans uppdrag än
Björklunds, annars reduceras vårt uppdrag till att uppfostra våra
elever i ordning och uppförande och att sortera dom,
och vårt yrke blir därefter.
Det är inte det vi behöver, det finns andra visioner,
både av skolminister Jim Knight i UK
och formulerad av elever i Nacka.
(Läs tidigare inlägg)

Jag ser fram mot ett inslag om barn lär sig bättre med egna datorer på Studio1 på P1 idag.
Kanske dom också ändrat lite på pedagogiken?
Annars blir jag besviken.

Forza!

Hon räckte fram sin hand,
och jag undrade
om hon skulle tacka mig för allt jag gjort?
När jag ändrade skolans struktur från ämnesklassrum
till hemvister för eleverna och arbetslag för lärarna.
När skåphallen fick bli cafeteria
och mötesplats när skåpen försvann.
När skolan lämnade  realskolan 
till en tryggare och trivsammare miljö.
När jag arbetade som rektor.
När jag organiserade vår ITiS-utbildning och handledde våra arbetslag 
mot IT-kompetens och gav pedagogisk IT-utbildning
och tillsammans utvecklade Rexnet och upphandlade
elevregistersystem och frånvarosystem och
som genom mitt deltagande gjorde att skolverksamheten har
haft 40% rabatt på våra IT-system för skolan i 10 års tid.
När jag arbetade som IT-samordnare.

Men hennes hand var slapp
och varför hon sträckte fram den
förstår jag inte?

Jag känner mig så trött.
Det är inte bara Björklund och förslagen till de nya läroplanerna som gör mig trött. Det är inte bara hans människosyn att vi är lata, fuskare, smitare och myglare alla elever, arbetslösa och sjukskrivna, som gör mig trött. 
Vi dom präktiga och ni dom lata.
Jag möter det också bland de lärare jag vistas med. Eleverna som anklagas för att  de inte ids läsa en text längre än tre meningar och därför inte klarar matteuppgifterna. Trött på att det skylls på andra och aldrig reflekteras över sina egna insatser.

Jag blir också trött på prylnissarna som tror att bara vi ger alla elever och lärare var sin dator så blir allt bra, eller byter till Share-point och gör vågen.
Jag är också trött på att allt vi kan lyfta fram är några få eldsjälar, Peter, år efter år, i förändringen av skolan.
Hur är det med analysen?
Det är organisationen vi måste lyfta fram och debattera!
Det är inte framtiden.
Det är vår tid.
Den tid vi lever i,
i tjänstesamhällets tid.
Där IT är självklart!
Självklart utom i skolan!
Det är dags att lämna industrisamhällets organisation.
Ta bort hindret! Det är inte dags att vänta!
I pjäsen “Lärare för livet” på Stockholms stadsteater finns en replik:
“I skolan skall man lära sig vad man kan och vad man inte kan”.
Det är skolans uppdrag! Har vi inte kommit längre?

I vår kommun skall vi börja med PIM.
Men utan mig
Jag är den enda som har en IT-pedagogisk utbildning, 10 års erfarenhet med bland annat ITiS-utbildning i vår kommun och 5 års arrangerande av SVIT-konferenser där vi lyft fram föredömen varje år.
På Sjöfartsverket fanns en man som kritiserade verket för oegentligheter och korruption varvid han blev omplacerad till att vara fyrvaktare på en öde ö.
Man skall lära sig vad man kan och inte kan.
Jag håller på att läsa Steve Sem-Sandbergs “De fattiga i Lódz”.
Jag känner igen mig i gettot, i förtryckets mentalitet.

Jag har jobbat lite närmare några lärare och elever på senare tid.
Visat på fördelen med att spara i en gemensam mapp för att kunna följa processen. Lärarna gillar det, enkelt, om man jmfr med att e-posta, eleverna spar direkt i sin mapp hos läraren, mappen har skriv- och läsrättigheter.
Eleverna får respons i sitt delade dokument av läraren och fortsätter sedan att skriva i samma dokument. Självklart åtkomst via nätet, hemma, i skolan, i världen sedan 10 år.
Bra tycker alla partner.
Enkelt när stödet finns från lärplattformen att administrera upp utdelade mappar och sätta rättigheter.
Hur automatiseras det  med Google-docs?
Blir det manuellt? Gör man vågen då?
Men..
Problem finns.
Processen?
Alla tre klasser i år 8 skrev om linskäktens historia i början på hösten,
ingen problemformulering, inga frågeställningar, bara beskriva.
Nu skriver alla om Samerna. Samma sak igen, färdiga frågor upp och färdiga frågor ner att besvara och beskriva. Var är elevernas process då?
Var finns elevernas reflektion? Var finns generaliseringarna?
Eleverna skulle ha kunnat ställt sig egna frågor om minoriteter, om demokrati, några hade kunnat jobbat med samer, andra med romer och några tredje om tjejer.
Har inget hänt?
Vilket slöseri med ungdomarnas tid?
Behövs en sådan skola?
Vi måste börja i skolans inre arbete, i synen på hur lärande går till
och ta det på allvar.
Sluta förvara.
Det står lite om liknande i senaste DiU nr 7,
inte med hjälp av rexnet utan om bristen av att att använda IT-stöd
i skolan i högre åldrar.
Det är inte verktygen och prylarna som ger någon förändring, 
Mats Ö, Joachim och Jonas.

I ren desperation har jag sökt jobb i Vellinge!
Jag är inte så säker att jag skulle märka någon
skillnad mot min nuvarande kommun.

Var finns den?
Den moderna skolan
med moderna verktyg
med en modern organisation
för vår tid?
För individuell kunskapsutveckling,
där eleverna arbetar i team
med sina projekt
problemorienterat
där man lär sig språk genom att tala och lyssna
på andra elever i andra länder med hjälp av Skype
där klassrummen inte längre finns
och klassen.

I Ystad?, i Trollhättan?, i Nacka YBC?, i Lund?,
i Uddevalla?, i Sandviken?, i BSF-projekten i UK?

Det är inte för sent!
Att utveckla varje elevs kompetens
i dess egen takt, att ta skolan på allvar,
inte bara sortera, förvara och slösa.

Skriv om det Carina och Peter!
Ungdomarna i Nacka har redan gjort det!

Min chef undrade om det finns fler pedagogiska IT-resurser
än YouTube och Googles?`
Dom står inte på tå mina pedagogiska ledare.
Jag blev beordrad att göra en power-point åt honom.
Digital kompetens,
det känns som att det är en del som saknas.

Jag har läst nya nummret av “Datorn i utbildningen”.
Jag tycker den blivit bättre. Den har utvecklats mer mot strategiska
frågor. Det är bra! Det behövs omvärldsspaning. Brukar ni läsa den?

Jag fastnade för 2 saker som jag måste kommentera.

1. Artikeln “Ingen lärare kan vara nytänkande hela tiden” sid 6. Ett möte mellan YBC Nacka och Tony Weers, Westside High School, USA om Westsides erfarenheter av sin 1:1-satsning som en plog för en förändrad undervisning från faktapluggande till problemlösning. “-För 10-20 år sedan handlade skola och utbildning om att lära sig memorera fakta. Idag är det viktigt att vi utbildar elever som är duktiga på problemlösning och kritiskt tänkande”
dvs från fokus på Kunskap till Färdighet. “Tony Weers ser det som skolans uppgift att utbilda framtida världsmedborgare” DiU sid 6
Jag antar att du läser min blogg Björklund så nu vet du (igen) vad du ska fokusera på!
En forskare, Ruben R Puentedura citeras att undervisningen förändras i fyra nivåer när skolorna implementerar ny teknik. (Det heter teknik på svenska inte teknologi dvs läran om teknik, det heter teknologi på amerikanska)
I de två första stegen händer inget större förändring men i steg 3 och 4 modifierar och omdefinierar undervisningen.
Jag tror dig inte Ruben, vad är hönan vad är ägget, det är inte datorerna i sig som förändrar utan det är genom att förändra och organisera undervisningen med annat fokus som datorerna blir ett kraftfullt verktyg också i skolan.
Och som tidigare påpekats, i vår kommun fick 60% av alla lärare, pedagoger en dator via ITiS utan att det satte igång nå´n märkbar förändring  av undervisningen. Det är något annat som är grejen!

I ett första steg kanske skolan skulle ta sin uppgift att ge varje elev kunskap på allvar. Jag kommer ihåg när min yngsta son kom hem skitförbannad. Han hade valt att lära sig franska men hans lärare i franska var sjuk den dagen och istället kom en vikarie som berättade om när han hade varit i Schweiz på svenska! Hans rektor!
Han ville lära sig franska, hans rektor signalerade att det var inte så noga, eller hur! Samma rektor frågade min äldre son om han inte kunde ta hand om undervisningen i spanska? Min son sa att han kan franska inte spanska varvid rektorn svarade att det var inte så noga! Och herreminje, eleverna läser om Världsreligionerna i år 6, år 9 och på gymnasiet utan någon nämnvärd fördjupning med samma fokus på faktakunskap. Och obehöriga vikarier!
Det är inte så noga!
Det är dags att ändra på det.

Artikel 2. “Dags för avgång mot framtiden” sid 26. Mats Östling och Erik “Honken” Holmqvist Sandviken om framtida krav på Lärplattformar.
När vi arbetade med att  ta fram en Digital Arbetsplats för skolan så använde vi oss av Mats synpunkter. Det resulterade i Rexnet. Efter tre besök under sex år på BETT-mässan och studier av engelska lärplattformar så kan jag ju konstatera att den stora skillnaden är Digitala Lärobjekt !
Alla läromedel från förlagen i UK finns  digitaliserade och kan användas i deras lärplattformar i undervisningen. Hos oss finns ju knappt några ens att köpa även om Liber nu har börjat lite grand att översätta de engelska.
Det är klart att Lärplattformen ska ha stöd för detta för att kalla sig en Lärplattform. Har ni något digitalt material från något förlag?
Att som Honken säga att Sandviken var tidigt ute med digitala plattformar för skolan får mig att ta mig för pannan! Att kalla ett konferenssystem som FirstClass för en digital plattform, ojojoj, då är det långt att gå.

Vår “plattform” kan  vi självklart nå både hemifrån och i skolan. Eleverna når sina filer och sin epost men också sina omdömen och kan svara på våra enkäter. Lärarna kan skriva omdömen, registrera frånvaro och skriva in sina betyg hemifrån om dom vill, allt utifrån ett enda inlogg i rexnet.
Men ändå, vad hjälper det när inga av våra rektorer, våra ledare för verksamheten är med.
Dom använder epost. (En annan, det administrativa)
Utan ledare som visar vägen händer inte mycket
och även om vi skulle byta Lärplattform så skulle det inte hända något mer.
Det är när skolan fokuserar på problemlösning och samarbete och organiserar sig utifrån det som det kan förändras mot framtiden. När skolan lämnar Björklunds enkla faktakunskaper och när våra rektorer tar uppgiften att vara pedagogiska ledare och inte bara fokusera på att hålla “sin” buget som det kan bli en skola för framtiden,
inte ett enkelt teknikbyte.
Framtidens skola har ju redan eleverna i Nacka beskrivit,
det är bara för oss att leverera som det numera heter på moderatspråket.

Fler och fler tänker om behovet av att ändra skolan.  
Från 1800-talet till nutiden.
Det glädjer mig, kraven växer och konkretiseras,
det är nödvändigt, Björklund.

Läs: Richard Gatarski  ”Tänk om skolan spelat ut sin roll”
Läs Jonas Hällebrand i samma ämne
Läs Tidningen Lära nr 4 av Stockholms utbildning med artikel av Richard Gatarski, klicka på bilden, finns som pdf.
och Stefan Pålsson på Omvärldsbloggen rapporterar om “Digitalis Filosofi”

Vi blir fler som ser vad som är problemet med skolan.
“Utan spaning - Ingen aning” som Bodil Jönsson sa.

Avgång från plattformen Rexnet mot Framtiden i en seminarieserie i Stockholm. Mats Östling på spåret.

Fyra perspektiv ligger till grund för det fortsatta arbetet.•
 - Stöd för administration
 - Stöd till pedagoger
 - Stöd för vårdnadshavare
 - Stöd åt lärandet
http://diu.se/diu.asp?val=konferens

Men Mats, man måste väl ändå börja i en pedagogisk vision
för mötet mellan lärare och elever för framtiden?
Hur ser den ut?
Vi behöver väl ändra skolans kultur?
Vi behöver ändra skolans organisation för att motsvara framtidens behov,
en organisationskultur från 1800-talet kan väl ändå inte vara Framtiden?

Morgondagens skola beskriver ungdomarna från Nacka om i “Ungt infytande 2009″
http://www.nacka.se/underwebbar/Anordnare/barnomsorg_utbildning/Nyheter/Sidor/Ungtinflytande.aspx

Hämta rapporten här i bubblan:

Det var mycket teknik i seminarieprogrammet men tekniken ändrar inte kulturen. Det är när vi ändrar skolans kultur som de digitala verktygen blir självklara.